Så går lönerevisionen till inom regionerna
Bakom våra medlemmars löner finns en komplicerad lönebildningsprocess.
Kollektivavtal reglerar lönerevisionen inom kommuner och regioner
De medlemmar som är anställda inom en region eller regionägt bolag omfattas av kollektivavtal som tecknats mellan Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sobona och AkademikerAlliansen. Alliansen är den förhandlingskartell som Tjänstetandläkarna tillhör.
Medlemmarnas anställningsvillkor finns reglerade i kollektivavtalen, där även lön ingår. Avtalen gäller tillsvidare och löper på utan att behöva omförhandlas vid givna tidpunkter, villkoren justeras däremot kontinuerligt.
Det gäller för lön
I avtalen finns inga individgarantier och inga garanterade löneökningar för tandläkarkåren, utan detta kan variera från år till år och kan också skilja sig åt mellan arbetsgivarna. När det gäller lönesättningen är kraven att tandläkarnas löner ska vara individuella, differentierade och avspegla uppnådda mål och resultat. Lönerna ska sättas där verksamheten bedrivs, det vill säga lokalt i regionernas folktandvårder och de regionägda bolagen.
De lokala löneavtalen i folktandvården inom varje region och regionägda bolag omförhandlas vanligtvis varje år. Med vissa arbetsgivare har Tjänstetandläkarna ibland slutit avtal som löper över tvåårsperioder.
Revisionen följer en årscykel
Lönerevisionerna brukar påbörjas nästan direkt efter att den föregående är avklarad och den nya lönen har betalats ut. Detta sker ungefär vid samma tidpunkt på året men kan variera mellan regionerna.
Föreningen deltar i arbetet under hela cykeln
Tjänstetandläkarnas lokala fackliga ombud träffar sin regions och/eller folktandvårds förhandlare och utvärderar tillsammans den föregående perioden. Samtidigt utreds vad som behöver åtgärdas vid nästa tillfälle.
Klinikcheferna och tandvårdschefen behöver i samband med det oftast gå igenom vilka insatser som behöver göras inom organisationen framöver. De diskussioner som har förts med bl. a. Tjänstetandläkarna under de föregående löneförhandlingarna har då tillfört kunskap om vilka satsningar som behöver göras.
De insatser som bedöms vara nödvändiga ska sedan ligga till grund för delar i regionen/folktandvårdens budgetarbete. Utifrån vad förvaltningarna för fram brukar regionens centrala ledning fatta beslut om vilket utrymme som finns för personalomkostnaderna.
Regionernas beräkningar brukar ofta hamna i närheten av det berömda ”märket”, det vill säga vad industriavtalet har stannat på. Varför det är just industriavtalet som sätter riktmärket motiveras med att industrin är den sektor som är mest utsatt för internationell konkurrens och därmed också kan påverka att hög sysselsättning ska kunna förenas med stigande reallöner och välfärd i landet. Märket är i sig inte direkt avgörande utan naturligtvis spelar också regionernas egna ekonomi en väsentlig roll i beslutet.
Tjänstetandläkarnas ombud överlägger sedan med regionen/folktandvården om medlemmarnas löneutveckling och under överläggningens gång börjar löneutrymmet för tandläkare att ta form.
Förhandlingarna följer olika modeller utifrån hur verksamheten ser ut och den lokala lönebildningen bygger på kunskapen om de förutsättningarna som råder i förhållande till vad som sker i omvärlden.
Under samtalen går de lokala parterna igenom vad som behövs för att behålla den kompetens som finns på arbetsplatserna och hur arbetsgivaren kan vara en attraktiv arbetsgivare för tandläkare och annan tandvårdspersonal.
Efter samtalen om olika lösningar lämnar ledningen över till varje lönesättande chef att genomföra lönesamtal med medarbetarna. Samtalet ska bl. a. utgå från de lönekriterier som man kommit överens om.
Vi ser över förslagen till varje medlems nya lön, nästan alltid med positivt utfall
Efter lönesamtalet förhandlar Tjänstetandläkarnas lokala ombud om respektive medlems lön.
Det bud för var och en av medlemmarna som arbetsgivaren presenterar ska utgå från lönesamtalen och ombuden har då påverkansmöjligheter i förhandlingsfasen genom att peka på olika faktorer som kan påverka den individuella lönesättningen.
När de lokala parterna är överens om varje medlems nya lön avslutas förhandlingarna genom att teckna ett lokalt kollektivavtal kring lönerna.
När Tjänstetandläkarna inte anser sig eniga med arbetsgivaren om de föreslagna lönerna
Om de lokala parterna inte kommer överens fördelar arbetsgivaren ensidigt de nya lönerna. Tjänstetandläkarnas lokala fackliga ombud reserverar sig då och förklarar att de är oeniga i beslutet vilket också påverkar hur nästa revisionsrunda inleds.
Lönerna sätts i slutändan alltid av arbetsgivaren
I den här processen är det viktigt att komma ihåg att Tjänstetandläkarna aldrig sätter individuella löner utan att de lokala ombuden enbart kan påverka lönesättningen för våra medlemmar genom de förhandlingar som sker.
För medlemmar som inte är anställd inom kommun, region eller regionägt bolag
Inom den privata sektorn ligger ett större ansvar på den enskilda individen att själv förhandla om sitt lönepåslag.
Eftersom det inte finns något kollektivavtal upprättat som reglerar överläggningen så är det arbetsgivaren som tar beslut om hur och när löneöversynen ska ske, om det inte skrivits in i anställningsavtalet.
Alla medlemmar som är anställda inom privat sektor är välkomna att höra av sig till kansliets ombudsmän för att diskutera hur man på bästa sätt kan förbereda sig inför ett stundande lönesamtal.
För medlemmar som är anställa inom regioner eller kommuner regleras löneförhandling i HÖK-T.
Den årliga löneöverläggningen inom Regionerna sker enligt HÖK-T som är det kollektivavtal som tecknats mellan AkademikerAlliansen (där Tjänstetandläkarna ingår) och SKR.
Traditionell lönesättning
Vi i Tjänstetandläkarna tillämpar traditionell löneförhandling, dvs att den lokala fackliga företrädaren förhandlar för medlemmarna. Det innebär att vi har möjlighet att påverka utfallet för var och en av medlemmarna innan den slutgiltiga lönen bestäms. Innan förhandlingen sker ska ett lönesamtal mellan lönesättande chef och medarbetare ha genomförts.