Kollektivavtal

Grund för goda anställningsförhållanden

Det finns många föreställningar kring vad kollektivavtal innebär. För oss är det uppenbart att det gynnar både arbetstagare och arbetsgivare med villkor som gäller för alla anställda hos en arbetsgivare. 

Lite längre ned på sidan kan du jämföra vad vissa av villkoren i kollektivavtalen för anställda inom folktandvården innebär i jämförelse med vad som gäller för en person anställd utan kollektivavtal.

Kollektivavtal_lokala-avtal

Vad innebär kollektivavtal?

Det är mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna som kollektivavtal sluts. Principen för lönebildning och övriga anställningsvillkor, som bl. a. anställningsform, uppsägningstid, försäkringar och rätten att påverka regleras. Villkoren gäller för samtliga anställda tandläkare hos den arbetsgivare som är ansluten till arbetsgivarorganisationen som kollektivavtal har slutits med. 

Kollektivavtal skapar också bättre förutsättningar i tvistesituationer då partsförhållandena regleras, det är alltså på förväg uppgjort om vilka rättigheter och skyldigheter respektive part har.

En miniminivå för arbetsvillkoren

Kollektivavtal utgör grunden för goda anställningsförhållanden och innebär en miniminivå för de anställdas villkor. En arbetsgivare kan alltså vara betydligt generösare i lokala tilläggsavtal än vad som anges i övergripande kollektivavtal.

Det är ett ständigt pågående arbete för goda villkor

I takt med att tandläkare anställs i nya verksamhetsformer och på andra delar av arbetsmarknaden ser vi över nya kollektivavtalsområden. Det finns också ett behov av att se över en del av de villkorskonstruktioner som finns, t. ex. på pensionsområdet.

Ett av föreningens mål är att kollektivavtal ska slutas inom alla sektorer där medlemmar är verksamma. Där är vi inte riktigt ännu, men ett intensivt arbete pågår för att det ska bli verklighet.

När medlemmar erbjuds tjänst hos en arbetsgivare utan kollektivavtal

Tjänstetandläkarna bevakar och värnar om tandläkarnas arbetsvillkor. För de medlemmar som erbjuds tjänst på en arbetsplats som saknar kollektivavtal uppmanar vi till att noga gå igenom de anställningsavtal som erbjuds. Granskningen är något vi mer än gärna hjälper till med för att den anställde ska få rimliga villkor när det gäller lön, anställningsform, arbetstid, semester, uppsägningstid och mycket annat.

Kollektivavtal underlättar rörligheten på arbetsmarknaden

I vissa situationer kan ett byte av sektor skapa ökade kostnader, antingen för den anställda genom försämrade förmåner eller för arbetsgivaren genom ökade premier.

Tjänstetandläkarna arbetar aktivt för att motverka de system som gör att tandläkarnas villkor försämras vid byte av arbete, annars riskerar vi att rörligheten på arbetsmarknaden stagnerar för tandläkarna.

Kollektivavtal för tandläkare anställda inom regioner och regionägda bolag

Tjänstetandläkarnas anställningsvillkor regleras i huvudsak genom kollektivavtal samt enskilda avtal. Majoriteten av medlemmarna omfattas av de kollektivavtal som föreningen slutit med arbetsgivarorganisationerna Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sobona, Arbetsgivarverket och Fremia.

Kollektivavtalen inom kommun och region finns samlade i Allmänna bestämmelser (AB). I AB framgår de flesta regler för anställningen som bl. a. semester, anställningsformer och ledighetsregler. Genom kollektivavtalet tillämpas som regel förmånligare villkor än vad som annars gäller genom t. ex. sjuk- och föräldraförsäkring eller semesterlagstiftning.

Så reglerar kollektivavtalet inom region tandläkarnas lön

I Allmänna bestämmelser (AB) är avtalet utformat så att lönerna ska bestämmas direkt mellan arbetsgivare och den anställde när denna anställs. Varje år ska lönen ses över och både facket och individen ska ha möjlighet att komma till tals vid det tillfället. De centrala avtalen innehåller därför inga löneangivelser eller preciseringar om utrymme för löneöversyn.

De tandläkare som innehar en anställning som inte omfattas av kollektivavtal ansvarar själva för att förhandla om sin löneutveckling och övriga arbetsvillkor. De som är medlemmar i Tjänstetandläkarna är välkomna att rådgöra med föreningens ombudsmän i dessa ärenden.

Med eller utan kollektivavtal (AB)
Semester
Övertid
Föräldraledighet
Sjukdom
Uppsägning
Sjuk-, liv- och olycksfallsförsäkring
Avtalspension

Jämför de kollektivavtalade villkoren med de lagstadgade

Här är exempel på skillnader i villkoren för en tandläkares som är anställd i folktandvården med kollektivavtal (AB) och vad som gäller för den som är anställd hos en arbetsgivare utan kollektivavtal.

Det är miniminvåerna i det övergripande kollektivavtalet som anges här, vilket inte hindrar generösare lokala avtal. Arbetsgivare utan kollektivavtal kan också erbjuda arbetstagaren betydligt generösare villkor än den lagstadgade miniminivån. Skillnaden är att den lagstadgade nivån är lägre från början än vad som anges i kollektivavtalet.

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Till och med 39 år: 25 semesterdagar
Från 40 år: 31 semesterdagar
Från 50 år: 32 semesterdagar

För anställda utan kollektivavtal

Vanligen enligt semesterlagen, dvs 25 dagar i alla åldrar.

Kommentar

I avtalssammnhang brukar 1 dags semester anses motsvara 0,5 % i lön.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Heltidsanställd har rätt till kompensation under förutsättning att övertidsarbete beordras i förhand eller godkänns i efterhand. Rätten kan avtalas bort av den enskilde. För enkel övertid utges kompensation för
varje övertidstimme med 1½ timmes ledighet och för kvalificerad övertid med två timmars ledighet.

För anställda utan kollektivavtal

Övertidsarbete kan i regel beordras, men ersättningen är oreglerad. Ofta tas ledighet ut för övertid i förhållandet 1:1.

Kommentar

Värdet av rätt till övertidsersättning är svår att schablonisera. Förekommer övertid mer frekvent, kan övertidsregler motsvarande folktandvårdens fungera dämpande på kravet att ställa upp för övertidstjänstgöring eftersom sådan arbetstid blir relativt dyr för arbetsgivaren.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Den som tar ledigt med föräldrapenning och tjänar mer än Försäkringskassans tak för föräldrapenning får ersättning av arbetsgivaren motsvarande 80 % av lönebortfallet och högsta ersättning från försäkringskassan. En förutsättning är att man varit offentligt anställd i minst 180 dagar före ledigheten. Ersättningen betalas ut för högst 270 dagar.

Den som varit anställd i mer än 365 kalenderdagar före föräldraledigheten får ett föräldrapenningtillägg, som utbetalas vid föräldraledighetens början. Beloppet är kopplat till den aktuella inkomsten vid ledighetens början.

För anställda utan kollektivavtal

Endast föräldrapenning från försäkringskassan, vilket utgör 80 % av lönen för lönedelar upp till Försäkringskassans tak för föräldrapenning.

Kommentar

Liksom ersättning vid sjukdom är avtalsförmånen särskilt viktig vid högre inkomster.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Dag 1 (karensavdrag) utbetalas ingen sjuklön.
Dag 2 - 14 utbetalas 80 % av lönen.
Från dag 15 betalar Försäkringskassan ut ersättning. För den som är anställd med kollektivavtal kompletterar arbetsgivaren Försäkringskassans ersättning. Ju högre lön du har desto viktigare är det med en kompletterande ersättning från arbetsgivaren. Hör gärna av dig till kansliet för närmare information om vad som gäller. 

För anställda utan kollektivavtal

Sjuklönelagen gäller vilket ger samma utfall under de första 14 dagarna som i folktandvården.
Därefter endast ersättning från försäkringskassan.

Kommentar

Löneutfyllnaden från arbetsgivaren från 15:e dagen blir som regel av stor betydelse för tandläkare, eftersom försäkringskassans ersättning är begränsad.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

För tillsvidareanställda anställda sedan minst 1 år är uppsägningstiden - vid uppsägning från arbetsgivarens sida 6 månader - vid uppsägning från arbetstagarens sida 3 månader.

Vid vissa omständigheter kan uppsägningstiden från arbetsgivarens sida vara ett år.

För anställda utan kollektivavtal

Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS), en månad för arbetstagaren och 1 - 6 månader när arbetsgivaren säger upp enligt en särskild trappa där 6 månaders uppsägningstid uppnås efter 10 års anställning.

Kommentar

Ju längre uppsägningstid från arbetsgivarens sida desto bättre, särskilt om det i arbetsgivarens verksamhet föreligger risk för uppsägning pga arbetsbrist.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Arbetstagaren är försäkrad bl. a vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall.

För anställda utan kollektivavtal

Oreglerat, men arbetsgivaren kan teckna sådana försäkringar frivilligt.

Kommentar

Låga premier som bör kunna bäras av alla arbetsgivare och som kan vara av stor betydelse vid olycka, sjukdom eller dödsfall.

 

För anställda inom folktandvården (enl kollektivavtal)

Den som arbetat inom folktandvården i större del av sitt yrkesliv och slutar med pension under normala omständigheter, kan påräkna en total pension om 65 - 70 % av slutlönen. Av denna utgörs en del av allmän pension och premiepension som står i proportion till inkomsten under yrkeslivet.

För anställda utan kollektivavtal

Utgångspunkten är endast allmän pension och premiepension. Det förekommer arbetsgivare som ansluter sig till en pensionsplan liknande de kollektivavtalsreglerade.

Kommentar

Avtalspension är det kanske ekonomiskt viktigaste anställningsvillkoret vid sidan av lönen. Samtidigt är det svårt att generellt bedöma värdet av att ha ett pensionsavtal eftersom kostnaderna varierar starkt i det individuella fallet. Inom den privata sektorn brukar man säga att premien i genomsnitt ligger mellan 5 - 20 % av lönen.

För en tandläkare i folktandvården som övergår till en arbetsgivare utan pensionsavtal, men som vill ha samma pensionsnivå som folktandvårdens, kan ett eget pensionssparande behöva uppgå till tusentals kronor/månad.