Det rörde sig om cirka ett halvårs sjukpenning som medlemmen inte hade fått ut från Försäkringskassan. Medlemmen fick hjälp av Tjänstetandläkarna att överklaga beslutet ända upp i Kammarrätten. Enligt ett beslut meddelat i juni går Kammarrätten nu på medlemmens linje. Vår ombudsman Anna Cestar skrev överklagandet.
Vad handlade målet om?
Vår medlem var deltidssjukskriven och passerade under sommaren 2020 dag 365 i den så kallade rehabiliteringskedjan. När denna tidpunkt passerats ska en sjukskriven persons arbetsförmåga enligt huvudregeln bedömas i förhållande till ett normalt förekommande arbete om det inte finns något undantagsregel i lagen som kan tillämpas. Det innebär att en sjukskriven tandläkare kan tvingas ta ett annat jobb än jobb som tandläkare, när personens hälsa hindrar denne från att jobba som tandläkare, men att personen ändå bedöms kunna utföra annat arbete på arbetsmarknaden.
Vi ansåg dock att det fanns möjlighet att tillämpa ett undantag här, eftersom medlemmens rehabilitering kraftigt hade försenats på grund av effekter av coronapandemin. Medlemmen omfattades därför enligt vår uppfattning av den så kallade covidförordningen som tillkommit med anledning av att sjukvården under pandemin tvingades ställa in och skjuta upp planerad vård för att prioritera vård av patienter med covid-19. Detta ledde i sin tur till att sjukskrivningstiderna förlängdes för de som väntade på planerad vård. Enligt covidförordningen gäller att om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av covid-19 och han eller hon med stor sannolikhet kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet så ska prövningen, oavsett hur länge arbetsförmågans nedsättning varat, göras mot den försäkrades vanliga arbete och alltså inte mot annat arbete på arbetsmarknaden. Försäkringskassan ansåg emellertid inte att förordningen var tillämplig i detta fall, bland annat för att man inte ansåg att det förelåg ett tillräckligt klart läkningsförlopp för den sjukdomsproblematik som medlemmen led av och att det därför inte fanns en hög sannolikhet för återgång i arbete hos arbetsgivaren i ordinarie omfattning. Försäkringskassan beviljade därför inte sjukersättning för två efter varandra följande sjukperioder.
Försäkringskassan fick rätt i första instans, dvs. förvaltningsrätten, varför vi begärde prövningstillstånd i kammarrätten. Kammarrätten tog upp frågan till prövning och dömde till vår medlems fördel. Man fastställde att covidförordningen gällde och att medlemmens arbetsförmåga därför skulle prövas i förhållande till medlemmens vanliga arbete hos arbetsgivaren och inte till förhållande till ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete.
Medlemmen har nu fått motsvarande cirka sex månaders sjukpenning utbetalt från Försäkringskassan.
Har detta betydelse för andra ärenden?
Kammarrätten tydliggör att intygsskrivande läkares bedömning av såväl skälen bakom vårdens försening samt av sannolikheten till återgång i arbete är av avgörande vikt, något som jag anser är viktigt eftersom vi ser att Försäkringskassan ofta ifrågasätter behandlande läkares sjukintyg och prognoser. I det läget är det lätt att känna sig maktlös och misstrodd som sjukskriven.
Även om pandemin nu äntligen är över och den i målet aktuella covidförordningen därför kan anses ha begränsad betydelse för andra ärenden så hoppas och tror jag att domen kan visa och inspirera andra medlemmar att det faktiskt går att få rätt mot Försäkringskassan, även om det kan kännas hopplöst att ta strid mot en så stor och stundvis byråkratisk motpart.
På vilket sätt kan TT hjälpa medlemmar som nekas sjukpenning?
Vi på TT:s kansli tittar på ärendet och gör en rättslig bedömning av huruvida det är meningsfullt att begära omprövning eller överklaga Försäkringskassans beslut. Om vi anser att så är fallet kan vi hjälpa till med att spökskriva överklaganden och andra yttranden till Försäkringskassan eller domstol. Om vi däremot ser att det saknas rättsliga förutsättningar att driva ärendet så går vi igenom lagstiftningen med medlemmen och förklarar varför vi kommit till sådan slutsats. Utifrån det kan vi sedan förhoppningsvis hjälpa medlemmen att hitta en konstruktiv väg framåt genom sjukskrivningen.
Text: Malin Rantzer och Anna Cestar